Vem bygger bussarna?

Idag har jag varit med om något konstigt.

Vi (klassen) åkte till Vällingbybadet. Det gick jättebra. Barnen skötte sig exemplariskt.
Trötta men nöjda gick vi till bussen.
Vi gick på och satte oss längst bak.
Det var varmt och soligt ute.
Det var ännu varmare inne i bussen.
Fläktsystemet var inte igång.
Pust! Varmt!
Barnen börjar gnälla. Vi börjar gnälla!
Hm, elementen/värmesystemet är i fullgång.
Vår student som håller på att svettas ihjäl går fram till chauffören.
Han kommer tillbaka.
Systemet går inte att stänga av.
- ( en röst i högtalaren)
- Alla ni som undrar över värmen i bussen...
Värmereglaget sitter under bussen och jag kan inte göra något åt den...

VA! Hur sjutton kan värmeknappen sitta under bussen?
Vi börjar fundera på att göra som Keanu R i Speed. Öppna golvet och ta oss
in under bussen. Vi planerar och börjar smida planer. Tyvärr är hettan
olidlig så vi kan inte göra något åt saken. Hjärnan har börjat att koka.
Barnen somnar av trötthet och hetta.
Suck!
Äntligen i Kista.
Ut ur bussen. Skönt, det blåser lite.

Det är inte klokt. På vintern fryser man ihjäl i bussar.
På sommaren svettas man ihjäl.
Vem har egentligen konstruerat bussarna???

Bilder från blidö

Ville bara visa er två bilder från Blidö. Det finns egentligen hur många som helst men...

Den översta är en vy över stranden som ligger 5 minuters gång väg från stugan.

Här är stugan. När jag orkar ska jag lägga ut fler bilder från insidan. Den är jättefin!

Synd bara att vi inte får nyttja den mer.

Vi var på landet i helgen för att tömma stugan. Inte ett lätt jobb. Jag kände mig lite som en robot. Inga känslor bara köra på. Vi fick inte med oss allt så T får åka ut dit i helgen igen. Stackars/lyckos honom. Jag orkar inte åka dit igen.

Men, idag var jag tillbaka på jobbet efter en veckas sjukdom. Det var skönt som sjutton att vara tillbaka. Jag är inte bra på att vara hemma själv. Nu hoppas jag att vi får vara friska resten av terminen. Det var faktiskt riktigt roligt att jobba idag när solen visade sig från sin allra bästa sida.

En sista sak innan jag går och lägger barnen. Idag gol tuppen så att jag trodde att jag skulle bli tokig. Han hade massor av vårkänslor den lille galningen... Hoppas att han inte låter alltför högt så att grannarna hör honom.

Stora vårkramar till er alla

Varför

Varför ska livet vara så himla svårt
Varför ska det tas så svåra beslut
Varför tycker vi inte likadant
Varför är det så att man måste
försaka något för att få något annat
Varför?

Jag är helt slut. Gråten kommer och går.
Mest kommer den och jag är torr i halsen.
Snoret rinner. Katterna fattar ingenting.
Jag vill, jag vill inte, jag vill, jag vill inte...

Vakna upp till ett nytt glatt och positivt liv.
Blunda, drömma mig bort.
Vakna!
Hjälp, vad ska vi göra för att nå samma punkt.

Varför blir det så här?
VARFÖR?!!

Feber o ont i kroppen

Dessa underbara tulpaner kom T hem med igår. De heter Pretty Lady!

Vi har legat hemma bägge två nu i feber och ont i kroppen. T har gått till

jobbet nu men jag är hemma resten av veckan.

Katterna är helt galna nu när vi har varit hemma. De ska vara med över allt.
Jasmin kastar sig glatt in i de rena sängkläderna. Massor av mys.

Seymour gömmer sig bland alla väskor.

Jasmin igen. Hon älskar verkligen O. Hon kurrar och spinner så fort hon

ser honom. Så här ser det ut i sängen innan de nya fina sängkläderna är på plats!!!

Jo förresten, kattmaten som vi fick prova gick inte hem hos mina katter.

Jasmin blev lös i magen av Orijen. Nu är det Hills som gäller...

En sista sak; gå in på http://linas.bloggagratis.se/

Hon har en jättefin bild på O o och W.

Må väl

Min systerson

Här är jag barnvakt åt min systerson. Om ni
tittar lite närmare på tröjan så är den blöt.
Så här är det att ha smått. Skitiga kläder, saker
överallt, massor av mys.


Här är han i vaktet tillstånd.

Deppigt värre

Suck!

Ibland efter ett telefonsamtal vet man inte om
man drömt eller om det verkligen är verklighet.

Igår fick vi ett samtal som däckade oss totalt.
Vi kommer inte att få fortsätta hyra huset på
Blidö. Det är en totalkatastrof för oss. Blidö är
en plats där man trivs.

Våra sk. hyresvärdar som "lovat" oss att få hyra
stället tills deras barn blivit stora, ville helt plötsligt
inte hyra ut det mer. Eller kanske?
Frun i huset har VÄLDIGT svårt med hur hon ska ha
det. Som alla historier så börjar denna inte med det här.
Det finns en lååååång historia bakom som jag inte
orkar dra för er nu. Det som är det sorgliga just nu
är att vi inte har något sommaställe kvar. Barnen är
jätteledsna, T är förkrossad och jag är helt tom.

Det är så tungt att skriva om. Det är så tungt att prata om.
Mina tankar snurrar som en virvelvind som har
till uppgift att få mig att må illa.

Varför?
Kan man spola tillbaka till gårdagen och inte ta samtalet
som sparkade undan benen för oss?

(Deppigt värre att läsa min blogg just nu. Ber om ursäkt för det.)

Håll tummarna och hoppas tre gånger att lyckan vänder.
TACK!

Nä nu jävlar

Hur kan det komma sig att små skitungar får
för sig att de kan mobba andra? Jag håller på
att gå i atomer just nu!!!
En mycket kär person har just berättat massor
av saker för mig som bara får mig att vilja gråta.

Det är så jobbigt att vara tonåring. Så många beslut
som måste tas. Så mycket som ska gås igenom innan
man förstår meningen med det. Ja det är inte alltid
som man förstår varför saker och ting måste hända.

H*n är stark den här personen. H*n är en underbar
människa som jag vill allt gott här i livet. H*n kommer att
gå långt.
H*n brottas med lojalitetskänslor, att vara eller inte vara...
Vad ska man välja? Hjälpa en annan människa som just nu inte
vill ha hjälp men starkt behöver den? Att göra som den andra säger
för att få behålla sin plats i gruppen?
Ser de vuxna runt omkring problematiken? Kan de hjälpa till?

Vad kan jag göra? Finnas där, vara där, prata, lyssna? Att vara eller
inte vara...